Att våga säga det rätta

Det var vad som hände igår. I ett av ganska många möten med människor igår så hände det. Personen som jag mötte levererade en hälsning från himlen rakt in i mitt liv. Helt naturligt och på vardaglig svenska så säger personen ord som är klockrena in i min vardag, träffade mig i hjärtat och betydde mycket för mig.
Nu efteråt följer orden mig och jag tänker, tänk vad viktigt att säga det man känner att man ska till människor man möter. Orden igår var en direkt hälsning till mig från Gud själv och jag är övertygad om att detta är tänkt att fungera gång efter gång i våra liv. Den som sa orden till mig hade ingen aning om att det var med precision rakt in i mitt liv. Det krävdes mod att våga säga det utan att veta hur de skulle tas emot. Mod i det vi behöver som kristna idag, mod att följa den inre rösten. Mod att vara kanalen för hälsningen från himlen. Himlen har budskap till oss människor, vågar vi vara budbärare?