Barak Obama på plats

Nu är han president i USA! Han gör sin första dag på jobbet just idag. Undrar hur han känner det, vad rör sig innanför det välputsade skalet av välformulering, utstrålning, klanderfritt uppträdande... Han är världens mäktigaste man, hur känns det att vara det. Han har för tillfället världens största uppmärksamhet riktad mot sig, hur hanterar han det. Förväntningarna som är på honom klarar inga superlativ i världen av att beskriva, hur orkar han med dessa.

Jag satt som du säkert också gjorde och tittade en stund på installationen igår. Hade inte möjlighet att följa hela händelsen. Jag var med till dess att Barak Obama hade svurit president eden. Dessförinnan hade pastor Rick Warren bett om välsignelse över presidenten. Det kändes helt naturligt att hemma i TV-fåtöljen instämma i Rick Warrens bön. Jag bad med tills dess att TV4 klippte bort Rick Warren mitt i sin bön och visade reportrarna i studion i Stockholm. Dessa kommenterade att detta med att bedja för presidenten är viktigt i USA. Jag blev väldigt störd över att man klippte bort bönen och inte nog med det började samtala medan Rick Warren fortsatte att be i bakgrunden. Om det hade varit USA's nationalsång hade ingen reporter börjat prata, man hade andäktigt väntat tills sången tonat ut. Men nu var det en bön till Universums Herre och denna hade man ingen respekt för. Detta är för mig symptomatiskt för det sekulariserade Sverige. Vi har tappat bort respekten för det andliga i vårt land.

"Det här med att be för presidenten är viktigt i USA" lever kvar i mitt innre idag. Vet att det är mycket "God Bless United States of America" i USA, många gånger en klyscha utan innebörd. Trots detta så har orden fastnat och jag känner att det är något vi har tappat i vårt land. Är det viktigt för oss att be för vår statminister och regering? Rick Warrens bön tog tag i mig, kändes som han bad från sitt hjärta. Det är dags att vi från vårt hjärta ber för de som leder vårt land. Det är bara bön som kan förändra situationen.